Cecilia Andersson har luftburen nötallergi. Liksom för andra i hennes situation brukar det vara en omständlig process att boka flygbiljetter. Vis av sin erfarenhet tog hon därför i god tid kontakt med British airways för att försäkra sig om att hon inte skulle behöva riskera livet ombord på väg till sin au pair-tjänst i New York den 11 augusti.
- Fyra gånger var jag i kontakt med folk på olika nivåer. Jag fick lite olika svar, men fick aldrig höra att jag inte var välkommen att åka med dem, säger hon.
Men när hon väl tagit sig till Kastrup och skulle stiga ombord fick hon ett helt annat besked - att hon över huvud taget inte var välkommen ombord.
- På Kastrup sa de att jag var historisk, att ingen tidigare har blivit nekad att gå ombord ett plan på grund av allergi.
Första gången hon ringde British airways fick hon veta att det inte fanns någon allergipolicy. Andra gången fick hon veta att de inte gör några utrop om nötallergi ombord. Tredje gången mejlade hon kundtjänst och blev uppringd av en man som sa att personalen ombord hade utbildning i hur man hanterar allergiska reaktioner och att hon därför kunde känna sig fullständigt säker. Fjärde gången lät hon sin mamma ringa och svaret blev liksom tidigare att det inte finns någon policy, att de inte gör några utrop men att det inte skulle vara några problem ändå.
Vid samtliga tillfällen ska Cecilia Andersson dessutom ha fått veta att det inte serveras några nötter ombord. Men vid gaten blir det alltså trots det problem.
- Jag säger vad jag heter och att det är jag som är nötallergiker. Då säger personalen direkt ”stopp, jag ska hämta kaptenen”. När kaptenen kommer till gaten förklarar han att han har läst vad British airways-personalen antecknat elektroniskt till ombordpersonalen. Med utgångspunkt i det säger han att det inte finns någon möjlighet för mig att åka med, eftersom han inte kan ta det på sitt ansvar. Han förklarar också att det serveras nötter ombord och att det kan finnas nötrester lite överallt i flygplanet.
När hon ber att få veta vad personalen skrivit om henne ser hon att det står ”attention, attention” flera gånger.
- Som om jag var någon bomb. Jag sa att jag är nötallergiker, inte pestsmittad, men det hjälpte inte.
I stället hänvisas Cecilia Andersson till biljettkontoret på flygplatsen och en representant för British airways. Han tar kontakt med Londonkontoret och hon får upprepade gånger förklara vad nötallergi är, hur känslig hon är och hur hon hanterar den.
- När jag pratade med dem sa de att de helst inte vill att jag åker med dem. De ser mig som ett problem.
Det slutar med att Cecilia Andersson missar sitt plan. I stället blir hon kvar på Kastrup i nästan ett halvt dygn och mals genom flygbolagets byråkratiska kvarnar. Trots att hon gjort allt som stått i hennes makt för att på förhand försäkra sig om en smärtfri resa kommer hon inte iväg till New York.
- Jag var uppe i högsta instans på au pair-byrån i USA om min nötallergi också. Och nu får jag inte åka på grund av den. Jag har sett fram emot det här. Jag är 25 år och vill kunna åka iväg som vem som helst, så jag hoppas att jag inte är portad från hela au pair-grejen, säger Cecilia Andersson.