Magnus Wickman, professor vid Karolinska institutet och barnallergolog på Sachsska barnsjukhuset i Stockholm, är en av Sveriges mest citerade allergiexperter. Då och då stickar han ut hakan och rör upp känslor hos landets nötallergiker. Inte minst eftersom han menar att luftburen nötallergi i princip är så ovanlig att den inte finns.

Efter att Hanne Kjöller publicerade en artikel där du citerades blev reaktionerna extra starka. Hur upplever du att diskussionen kring luftburen nötallergi har varit?

— Jag hade väntat mig att det skulle bli reaktioner. Jag granskade Hanne Kjöllers artikel och godkände den. Sedan tycker jag nog att det är bra att den här debatten tar vid. Det har lett till att jag har haft kontakt med Astma- och allergiförbundet till exempel, för att se hur man kan gå till väga så att fler får en korrekt diagnos som är evidensbaserad, säger Magnus Wickman.

En av hans viktigaste poänger, samtidigt den som rör upp känslorna hos nötallergikerna, är att många tror att de har en allvarligare form av nötallergi än vad de i själva verket har. Enligt honom bottnar det i att de allergitester som görs inte är tillräckliga. Och på att läkare hellre uppmanar patienterna att be om nötfria flygplan än att chansa på att inga problem ska uppstå.

— På kort sikt tror jag att det är en hel del som reagerar negativt på det här, men på lång sikt tror jag att det blir bra, säger Magnus Wickman.

Han säger att han förstår att allergiker blir upprörda när deras verklighet inte verkar stämma överens med den verklighet som Magnus Wickman ser.

— Det kan jag absolut förstå. Har man levt ett helt liv i tron att man har en svår nötallergi blir det en krock när det kommer någon och bara viftar bort det. Det är nog så man uppfattar det i alla fall, säger Magnus Wickman.

— Jag kan ta ett exempel från en patient. I ett nötallergitest hos oss visade en flicka att hon bara hade björkpollenallergi. Då blev mamman rasande. Hon sa att ”vi har ställt in hela våra liv på att hon har svår nötallergi sedan hon var ett år”. Tacka sjutton för att det blir jobbigt då, säger Magnus Wickman.

Men finns inte luftburen nötallergi?

— Det finns tre kategorier av personer med luftburen nötallergi. De som är extremt allergiska, där samhället behöver visa hänsyn och stöd. De som har blivit uppskrämda av sjukvården och media, de är jättemånga. Sedan finns ett litet antal personer där sjukdomen har blivit ett sätt att leva, även om de inte har den, säger Magnus Wickman.

I mitten av maj efterlyste Nötallergikernas vänner frågor till Magnus Wickman från sina medlemmar och läsare. Det blev en hel hög.

Efter ett telefonsamtal med Magnus Wickman kommer nu svaren.

---

 

Hur får man veta hur känslig man är mot en viss nöt?

”Om vi pratar om känslighet utifrån hur svårt man kan reagera är det egentligen bara symptom vid tidigare reaktion och symptom vid provokation som kan ge svar. Ett allergitest, som egentligen inte borde heta så, mäter bara förekomsten av antikroppar i blodet. Det talar bara om sannolikheten att man kan komma att reagera, inte hur starkt. I dag hade jag en flicka som har 367 på hasselnöt. Hon kan äta hasselnötter.

Man kan dra slutsatser utifrån allergitesten på gruppnivå, men för den enskilda individen är det väldigt svårt. Därför pratar man i dag om sannolikhet. Har du över 100 är sannolikheten stor att du kommer att reagera. Har du under två finns fortfarande risken, men sannolikheten är mindre.

Går du till en distriktsläkare och har 367, då får du adrenalinpenna utskriven och du måste leva i tron att du har ett livshot hängande över dig.”

Finns det någon skala som anger hur allergisk man är?

”Om du har fått en anafylaxi, där det alltså är tydligt indikerat att du är väldigt allergisk, finns en gradering. När vi bedömer patienter frågar vi om de har haft anafylaxi, sedan graderar vi dem i tre grader. Grad två och tre kan bli potentiellt livshotande. Grad ett är inte lika allvarligt.

Det är viktigt att skilja på anafylaxi och reaktioner. Reaktioner är inte anafylaxi. Så fort du har anafylaxi har du påverkan på nedre luftvägarna eller cirkulation, dvs puls och blodtryck. Problemet är att många patienter och läkare inte klarar att skilja på när patienten får obehagskänslor bak i halsen och panik till följd av det, jämfört med sammandragningar i de nedre luftvägarna. Du är så otroligt känslig bak i svalget, så det är lätt att övertolka symptomen. En naturlig reaktion hos de flesta är att man grips av panik när det känns som att man inte får luft.

När vi gick igenom alla 400 barn som kommit in till sjukvården i Stockholm med allergiska reaktioner på mat under ett år, för att se om vi kunde hitta någon som hade haft svullnad i stämbandsregionen som enda symtom, kunde vi inte hitta någon.”

Är det en rimlig begäran att få besked från sjukvården hur allergisk man är mot olika nötter?

”Ja, det är ett krav som man ska ställa. Sedan kan kanske inte sjukvården i den region där man bor tillgodose det. Om man inte kan göra en sådan undersökning i den region där man bor bör man be om att få en remiss så att man kan göra det någon annanstans. Det sätter press på den egna regionen att ordna så att läkarna får tillräckliga kunskaper att tolka testsvaren. Testet kan göras inom de flesta regioner i Sverige. På alla ställen där det finns narkos kan man göra provokationer, för där finns intensivvårdsberedskap om det plötsligt skulle uppstå en anafylaxi.

En provokation kostar sjukvården 4 000 kronor. Det är inte mycket pengar om man ser till att det ger patienten svar på hur läget är och hur man måste vara rustad eller inte.”

Hur gör man ett ordentligt test för att se om man har luftburen nötallergi?

”Vi har utarbetat en teknik där patienten och en förälder sitter i ett litet rum. Barnet har näsklämma för att inte känna lukten av födoämnet ifråga. Sedan har vi en skål där det finns två påsar jordnötter eller någon form av bönor. De ger samma ljud när du vispar runt med handen i skålen. En sköterska går in i rummet och runt patienten och vispar runt ordentligt i skålen, utan att patienten vet om den innehåller jordnötter eller bönor. Om patienten reagerar kommer reaktionen inom tio minuter.”

Per i dag har vi testat 70 barn på detta sätt, där föräldrarna har varit säkra på att de kommer att reagera alternativt att de varit rejält rädda för reaktion. Fyra av dem har reagerat, och alla med lindriga reaktioner. En av dem som hade högst allergitesvärde hade 1 500 på jordnöt. Den som hade näst högst hade 750.

Det är det här som gör att vi säger att även om du sitter i ett flygplan och någon äter nötter ur en påse kommer du inte att kunna få en svår reaktion och inte kunna andas, och tar du dina mediciner om du får symtom kommer du klara dig fint.”

I studien, hur många av barnen hade äkta, konstaterad jordnötsallergi med fem eller sex på rastskalan?

”I stort sett alla de här barnen blir sjuka om de äter nötter eller jordnötter. Flertalet har också fått svåra reaktioner, inklusive anafylaxi. Sedan finns det de fall där barnet aldrig har ätit nötter eller jordnötter men har testats och där de har fått kraftig indikation för att de egentligen är björkallergiker. Då har de träffat en doktor som inte kan, fått adrenalinspruta och varningar om att de måste säga till när de flyger och så. Sådana barn har vi också, men flertalet har äkta bakomliggande nöt- eller jordnötsallergi.”

Kan en allergiker få en anafylaktisk chock om någon äter nötter i närheten?

”Sådana frågor är alltid svåra att svara på, för säkert finns det någon i världen som skulle kunna få det. Men samtidigt är risken mycket liten. Jag har kontakt med ledande forskare i USA, England, Irland, Tyskland, Danmark, Schweiz och Holland. Det man har kunnat se under de senaste fem åren har varit några dödsfall, som faktiskt har varit lite förbryllande, men i alla de fallen har de själva ätit jordnötter.

Det finns inte något beskrivet fall där någon har fått en konstaterad anafylaxi när någon har ätit nötter i närheten. Men det är klart, det kan vara så att anafylaxin har gått över när man söker sjukvård.

Däremot tror jag att om en ordentligt allergisk person samtidigt har mycket dåligt behandlad astma, sedan får astma i samband med att den utsätts för nötter eller jordnötter, då skulle den personen möjligen vara i riskzonen. De fall där vi har svåra reaktioner på pälsdjur är alltid de som har en dåligt behandlad astma. För alla andra tror jag att risken är så liten att man kan säga att den inte finns.

Det är ett vanligt symptom på födoämnesallergi att man även får astma. De som har astma i botten ska alltid ha astmamedicin med sig, precis som de har adrenalinspruta. När det gäller dosering av allergimedicin och astmamedicin är det alltid bättre att överdosera än att underdosera. Man kan få lite obehag av medicinen, men det är ingenting jämfört med att få en svår allergisk reaktion.

Om någon äter nötter i närheten uppstår symptomen framför allt i de övre luftvägarna, ögon och näsa.”

Stämmer det verkligen att nötter inuti choklad inte avger allergener via luften?

”Ja. Hur sjutton ska det kunna göra det? Det är ju inte gaser som avges, utan fast materia. Det är som att det skulle komma ut äggvitepartiklar i luften även om du har ett äggskal runt. Det är fysikaliskt omöjligt. Jag tror att det är rädslan som träder in.”

Många skulle nog säga att du har fel, eftersom de själva har reagerat på när andra äter choklad med nötter, även om de inte ser när det händer.

”Då tycker jag att man ska kontakta sjukvården och be att få göra en luftburen provokation. Reagerar du inte då, reagerar du inte heller när någon äter choklad med nötter i.

Jag har full respekt för upplevelser och att de kan försätta berg. Det enda sättet är att man ser till att får gjort de undersökningar som behövs för att verifiera eller förkasta.”

Registrerar sjukvården förekomsten av allergier?

”Sjukvården diagnossätter och anger vilken typ av reaktion man har med diagnoskoder. Det kan göras på till exempel en akutmottagning. Sedan kan doktorer vara olika noggranna med att ange vilken mat man reagerar mot, men ersättningssystemet förutsätter att man sätter diagnos.”

Hur får man fram den statistik som används för att beskriva hur vanliga allergier är?

”Det är svårt, eftersom det hör personnummer till. Men du kan till exempel kontakta Socialstyrelsen och be att få avidentifierad statistik över diagnoser.”

Hur många är diagnosticerade med nöt- eller jordnötsallergi i Sverige?

”Om jag ska göra någon form av skattning skulle jag säga att knappt tre procent har äkta nöt- eller jordnötsallergi. Av dem brukar man säga att en tiondel har risk för svårare reaktion, det vill säga anafylaxi grad 1–3. Det blir runt 30 000 individer i Sverige.”

Du nämner i bland att luftburen allergi bara verkar finnas i Sverige och USA. Är det verkligen så?

”Det är väldigt intressant. Man måste fundera på om man är extra känsliga i USA och Sverige, eller om det är på grund av rädsla inom sjukvården och hos enskilda individer som det har blivit så. Om du pratar med flygvärdinnor på SAS är inte det här ett problem på flygningar från Köpenhamn. Det är jättekonstigt.

Jag tycker att det har blivit inflation i den luftburna allergin. Jag tror att det beror på att det står om dödsfall i medier och att doktorer blir rädda. För säkerhets skulle sätter de felaktiga diagnoser.

Det är det som jag tycker är så synd, för det blir ett enormt handikapp för dem som har en felaktig diagnos.”

Kan det inte handla om olika konsumtionsmönster i olika delar av världen?

”I dag är det inte någon större skillnad på hur vi äter. I USA handlar mycket om att doktorer är rädda för att bli stämda. Men om du tar cashew som är den vanligaste allergiframkallande trädnöten, vanligare än haselnöt, så åt vi inte den för 20 år sedan, så där har ju de allergiska reaktionerna ökat av en naturlig anledning.”

Hur många personer i Sverige har luftburen nöt- eller jordnötsallergi?

”Av de 70 personer som vi har testat som har jordnötsallergi och tror att den är luftburen, visade det sig att bara fyra hade det. Då har de flesta av dessa personer ändå en svår allergi. Ska jag försöka skatta så kan det röra sig om fem på tusen som har en konstaterad nöt- eller jordnötsallergi.”

Du har sagt att nötfria zoner i skolor skapar otrygga barn. På vilken forskning bygger du det?

”Det finns absolut ingen forskning på detta utan mitt uttalande får ses som beprövad erfarenhet från min sida. Är det så att det finns någon som är så pass allergisk att den personen kan få en livshotande reaktion på en mycket liten mängd nötter eller jordnötter, då tycker jag att omgivningen ska ta hänsyn och att omgivningen ska vara nötfri. Men en sådan känslighet måste vara dokumenterad, vilket är till fördel för alla parter.

I Finland har man börjat med ett nytt nationellt allergiprogram med syfte att få allergisjuka att bli allergifriska. Bland annat valde man några skolor och undersökte barn som hade specialkost på grund av allergi. När man verkligen gick igenom barnen med adekvata tester och provokationer kunde man avföra 50 procent från specialmaten. Då hade deras föräldrar hävdat att de verkligen var allergiska. Det innebär att man minskar på kostnader och skapar en mycket säkrare miljö för dem som verkligen behöver allergikost, med mindre risk för förväxling av mat och så vidare.

Är man superallergisk tycker jag inte att man ska behöva råka ut för att det fastnar några nötflisor i det man ska äta. Det tycker jag är helt rimligt. Jag vill aldrig ändra på att man låter bli att servera nötter eller sesamfrö i skolor.”

Nötfritt i matsalen alltså, men resten av skolan? Ska man inte ha helt nötfria skolor?

”Barnen måste utredas. Det skulle lösa alla de här problemen. Alla har rätt till en korrekt diagnos.”

Din egen forskning från några år tillbaka visar att ett stort antal barn behöver vård bara i Stockhom på grund av anafylaktisk chock. Vill du öka det antalet genom att utsätta alla barn för större risk?

”Jag älskar barn, det är därför jag är barnläkare. Självklart vill jag inte öka antalet barn som får anafylaxi. Det jag vill är att alla de som bara tror att de har en svår allergisjukdom ska få hjälp att förstå att de inte har det, och att alla de som faktiskt har en svår allergisjukdom har rätt till hänsyn från omgivningen.”

En av de som ställt frågor menar att hon reagerar kraftigt när någon äter nötter flera meter bort. Hon undrar om du vill ta dig an henne för att förstå att det faktiskt inte är något hon inbillar sig. Vill du ta dig an henne?

”Absolut. Bor hon här i Stockholm hade det varit oerhört intressant att göra en provokation på personen. Om det är en vuxen har vi samarbete med dem som kan göra en provokation. Vi är jätteintresserade av att göra en sådan. Det hade varit världsunikt om det visade att hon reagerade så kraftigt som hon säger. Men min gissning är att den här personen nog inte kommer att reagera.”