Allergiprofessorn: ”Nötfria skolor skapar otrygghet”

Hanne Kjöllers ledarartikel i Dagens Nyheter och allergiprofessor Magnus Wickmans mejlsvar till upprörda nötallergiker har rört om i grytan.

Själv menar Magnus Wickman att han har fått ta emot ”ganska så mycket ’hat-mail'” efter att ha förklarat att varken han eller någon av de experter han har haft kontakt med har hört talas om att luftburen nötallergi skulle ha orsakat några allvarliga reaktioner, någonsin.

I ett mejlsvar till en av alla dem som tagit kontakt med honom skriver han att ”luftburen exponering för födoämnesallergen” inte kan ge upphov till livshotande reaktioner ”under något sånär ordinära förhållanden”. Bara om den allergiska personen har ”näsan i en påse jordnötter och är rejält allergisk mot jordnötter så är det klart att du kan komma att reagera”.

Åsikterna om nötfria flyg går isär

Mycket av diskussionen som uppstått efter Hanne Kjöllers artikel har kretsat kring luftburen nötallergi ombord på flygplan. Om det skriver Magnus Wickman:

”I och med att risken att få en svår reaktion i skolan eller på flyg är minimal om man är nötallergisk och någon sitter i flyget och äter nötter, självklart inte helt intill dig, så anser jag inte att omgivningen måste anpassa sig. Självklart hade det varit annorlunda om risken är stor.”

På den punkten skiljer sig Magnus Wickmans bedömning från en stor del av de personer med luftburen nötallergi som diskuterat saken i bland annat Nötallergikernas vänners Facebookgrupp. De menar att nötter visst kan sprida sig i flygplan och orsaka kraftiga reaktioner hos allergiska medpassagerare.

Bara nötfritt i förskolan

Magnus Wickman menar att det är farligt att inrätta nötfria zoner, eftersom det får allergiska barn och deras föräldrar att känna sig trygga enbart i dessa nötfria zoner.

Magnus Wickman: ”[…] om ett barn har med en nötkaka på en utflykt, idrottsdag eller bara har den med för att äta på en rast så är risken helt nära noll för att andra barn ska utsättas. För barn i förskolan tycker jag att situationen är annorlunda. Här är barnen så små att de inte kanske klarar av att säga nej eller att de bör förstå att de ska säga nej om de bjuds på något de inte tål. Förskolan bör vara nötfri, om där vistas ett barn som är allvarligt nötallergiskt, vilket är styrkt med intyg från läkare.”

Därutöver menar han att skolbespisningen, oavsett barnens ålder, bör vara nötfri eftersom förväxlingar lätt kan göras och att nötter ändå inte utgör någon basföda.

Magnus Wickman svarar

Nötallergikernas vänner har fått tillstånd från Magnus Wickman att publicera ett av sina mejlsvar:

Hej [NN], tack för ditt mail. Jag har fått ganska så mycket ”hat-mail”, så ditt uppskattas särskilt.

Hanne Kjöller intervjuade mig och jag har faktagranskat. Därav resultatet.

Precis i samma veva som Hanne var i kontakt med mig var jag i Norge, på motsvarande Socialstyrelsen, och diskuterade hur man ska göra med nötter i skolan.

Något som är centralt i diskussionen är: vem kan reagera alvarligt på en liten dos. Våra barn utsätts hela tiden för risker genom att de vill leka, sporta, vara ute, cykla etc. Vi kan inte och ska inte minimera denna risk helt, då får barnen inte riktigt något bra liv.

När är nötter i skolan farligt och ska absolutinte förekomma? Jo det är i skolbespisningen. Där sker förväxlingar. Då nötter inte är en del av vår basföda är det inte nödvändigt.

Däremot, om ett barn har med en nötkaka på en utflykt, idrottsdag eller bara har den med för att äta på en rast så är risken helt nära noll för attandra barn ska utsättas. För barn i förskolan tycker jag att situationen är annorlunda. Här är barnen så små att de inte kanske klarar av att säga nej eller att de bör förstå att de ska säga nej om de bjuds på något de inte tål. Förskolan bör vara nötfri, om där vistas ett barn som är allvarligt nötallergiskt, vilket är styrkt med intyg från läkare.

Om vi gör skolor och förskolor nötfria, så säger vi till föräldrar och elever: ditt barn kan bara vara trygg i helt nötfri miljö. Detta skapar rejäl otrygghet då barnen lätt kan börja isolera sig och inte väga vara i andra miljöer än i skolan och hemma. Vi har otaliga exempel på det.

För mig är det viktigt att barn med allergi kan integreras och leva ett så normalt liv som möjligt. Att veta hur ”farlig”, ens allergi är, att barnet vet hur det ska göra om allergi uppstår, att veta hur medicinerna fungerar och hur de ska tas, allt detta möjliggör att våga lite mer och att därigenom kunna leva lite mer normalt.

I och med att risken att få en svår reaktion i skolan eller på flyg är minimal om man är nötallergisk och någon sitter i flyget och äter nötter, självklart inte helt intill dig, så anser jag inte att omgivningen måste anpassa sig. Självklart hade det varit annorlunda om risken är stor.

Det finns massa myter om nötallergi och många lekmän tror att:

1. Ett positivt allergivärde är lika med allergi: så är det inte. Hälften av de som är testpositiva har ingen allergi

2. Ett allergivärde kan säga något om hur man kan komma att reagera. Så är det inte. Det säger bara något om sannolikheten att man kan komma att reagera.

3. Många tror att nötter avger allergen i omgivande luft. Så är det inte. Ska jag gissa så kan torr-rostade jordnötter sprida mer allergen n vanliga rostade jordnötter med fet yta. Nötter inne i choklad eller i maträtter sprider inte allergen till omgivande luft

3. Luftburen exponering för födoämnesallergen kan ge upphov till livshotande reaktioner. Så är det inte under något sånär ordinära förhållanden. Har du näsan i en påse jordnötter och är rejält allergisk mot jordnötter så är det klart att du kan komma att reagera

4. Är du allergisk mot en nöt så är du allergisk mot alla. Så är det inte i regel inte. Baljväxter, nötter och fröer är alla fröer. De allergiframkallande proteinerna är de samma men aminosyrasekvensen samt proteinets 3-D struktur är olika. Därför kan en som är allergisk mot jordnöt tåla andra nötter trots att den personen ändå har lite allergiantikroppar mot jordnötter. Likaså mellan trädnötter. Undantag är valnöt och pekan som är nära släkt och cashew och pistasch som också är nära släkt. Är man allergisk mot en ska man undvika den andra. Mandelallergi är ovanligt.

5. Nässelutslag och svullnad i ansiktet = allergichock. Så är det inte. Har du haft dessa symptom får du inte ens utskrivet adrenalinpenna.

6. Det blir värre nästa gång när du reagerar. Så är det inte, det kan tom vara tvärt om.

7. Får du en allergichock kommer den snabbt. Du har kort tid på dig innan medicinerna blir verkningslösa. Så är det inte. I de allra flesta situationer har den som drabbas av svår reaktion ganska bra med tid på sig att ta sina akutmediciner.

Kommentarer (1) Skriv en kommentar

Lämna ett svar

Obligatoriska fält är markerade med *.